Typ nu så skulle jag varit framme i Helsingborg, blivit upplockad av Philip och åkt vidare till Landskrona. Om saker hade gått som planerat vill säga. Men ödet ville annorlunda. Så nu har jag antingen ätit något olämpligt eller så har jag råkat ut för någon typ av magsjuka. För i Skåne befinner jag mig då inte. De enda ställena jag kommer att pendla mellan ikväll är: sängen, vardagsrummet och badrummet.
Vid tillfällen som dessa så är det väl ändå tillåtet att tcka synd om sig själv(!?) Dessvärre så funkade det väl sådär med sympatisökandet hos vissa personer. ;)

Jag: Jag kommer inte ner till dig idag för jag är sjuk.

Philip: Vad är du för sjuk?

Jag: Magsjuk! Det är sååå synd om mig!

Philip: Men det var var väl onödigt att bli sjuk!? 

               
När man är sjuk så vill man ha föräldrarna nära till hands. Det spelar ingen roll hur gammal man än blir. De vet hur man pysslar om en sjukling. Mamma och pappa var här och kastade (Ja, ordagrant kastade. De ville inte riskera att bli smittade.) in lite tidningar och film på eftermiddagen. Jag vågar i nuläget inte lämna hemmet... :/

                                     /sara