Så var vi hemma i Norrköping igen efter en helg med mycket skratt men även besvikelse.
Mer om det kommer.

Nu ska det vilas på spikmatta för min del, ryggen har i stortsett värkt från i fredagskväll och värken har blivit värre och värre för varje dag som gått.
Ska bli underbart att få krypa ner i sin säng i natt efter två nätter på uppblåsbar säng.

Men bäst av allt är nog nästan ändå att få somna i famnen på den man älskar, att få pussas och kramas lite. För även om jag inte tänkt på honom speciellt mycket under helgen så inser jag nu när jag är hemma och han inte finns här att jag saknat honom massor.

Men snart kommer han och min lilla bebis hem så bäst att försöka vila sig så den västa värken och tröttheten försvunnit för stunden i alla fall.

/Malin