I senaste nr av tidningen solo så skriver Calle Schulman en krönika om att män och kvinnor inte riktigt tycker om samma saker i klädväg (oftast) och han har så rätt, så rätt. Jag skrattade en hel del då jag läste den. Den krönikan var antagligen det bästa jag läst sedan Anders Rydell slutade skriva för veckorevyn.

Jag har fortfarande inte en aning om vad jag ska ha på mig ikväll eftersom jag inte brytt mig om att skaffa någon ny nyårsblåsa. Vanligtvis så brukar jag ha 3 tankar i huvudet då jag väljer outfit:

* Vad vill jag uppnå?
One night stand...Killar är simpla varelser. Så i detta fall så räcker det att visa lite hud, framhäv gärna både tuttar och rumpa och nattsällskapet är kirrat. ;)

* Avundsjuka?
Vill man ha avundsjuka från andra tjejer. Tänk dyra skor, dyra smycken, väskor och gärna det senaste i klädväg. Låna gärna inspiration från Elin Kling.

* Humör?
Vilket humör jag är på brukar jag matcha outfit med. Rött= grrr, blått=lekfullt, svart=smälta in i mängden...



Några (onödiga) parenteser:

* Varför föredrar 95 % av hetrosexuella killar Fahrman framför Kling?

* Killar (och jag med oftast...) har i allmänhet väldigt svårt för kjolar och byxor med hög midja.


Jag: Åhhh, vilken snygg kjol...!

Philip: Vilken?

Jag: Den där högt skurna...

Philip: Uhm, ska kjolen sitta sådär...? På magen!?


                             Gott nytt på er/kramar sara